Efter ett långt uppehåll med bloggen så är det äntligen dags att uppdatera med vad som hänt sedan sist. Den ruskiga vargavintern som kom med mängder av snö och neråt -20 grader gjorde det omöjligt att fixa med saker invändigt som krävde maskiner och större verktyg eftersom vi har hela byggverkstaden utomhus nu för tiden.

God fortsättning! Efter ett långt uppehåll är vi äntligen tillbaks.

November innehöll inte något spännande eller speciellt på husbygget, så det blir ett inlägg för både November och December. I November började säsongen för Grand Designs på TV4. I del 4 följer de vår arkitekt Måns Tham´s projekt i Åre, ett väldigt spännande A-frame hus. Vi var med en liten snutt i inledningen till del 1.

Vi har under hösten övat med Sami i skogarna uppe på norra Värmdö. Vi övar inkallning mm samt njuter av att se honom så lycklig över att få springa lös över stock och sten. I området ligger den gamla försvarslinjen Myttingelinjen som byggdes 1899-1903. Den består av en 2 km lång mur samt 7 utspridda försvaranläggningar. Bland annat 2 stora fort och 5 mindre batterier. På satellitbilden nedan syns Vretafortet som en trekant (den omgärdas av en 10 meter djup vallgrav). Den ljusa rektangeln är grunden till Apteringsverkstaden. Atomlagret är batteriet nedanför Vretafortet, detta användes på 60-talet som tillfällig lagringsplats för atomsopor från experimentanläggningen på KTH.

Barnen njuter av tystnaden och luften när de väl kommit hit. Isak kikar på foton han nyss tog på Sami, som roar sig i mossan och de djupa vattenpölarna. Efter en utflykt i skogen sover han tungt resten av dagen.

Veckan före jul är hela familjen ledig. Vi tar det lugnt och förbereder inför jul. Men på måndag morgon har vi bokat en mobilkran. Nu ska bron äntligen lyftas på plats! Uffe kommer ut och hjälper till. Självklart håller vi ett säkert avstånd med tanke på Corona.

Bron går från övervåningen till bergravinen bakom huset.

Inifrån korridoren på övervåningen. Nu känns helt plötsligt korridoren mycket större och längre, den fortsätter liksom ut genom dörren mot berget.

I december monterar vi äntligen den ena dörren in till barnens rum.

Dörrkarmen får drevning och öppningen ovanför dörren byggs igen.

I år ville Linda ha en ljusstake i metall till Adventsljusen. Det blev en bit överbliven plåt från en containervägg! Fungerar utmärkt.

Under paketöppningen på julafton är Sami väldigt nyfiken och hjälpsam.

På juldagen fyller Linda år. Vi firar med att åka ut i skogen och roa oss i snön. För det blir äntligen en vit jul.

Sami älskar nog nästan snö mer är vatten.

Nyårsafton. Vi har en fantastisk utsikt över den spegelblanka sjön och alla fyrverkerier. Sami är inte ett dugg intresserad, eller rädd tack och lov, och ligger mest och sover framför brasan hela kvällen.

Med september brukar i vanliga fall hösten göra sitt intåg. Visst, det blir mörkare ute och lite regnigt ibland, men sommarvärmen dröjer sig kvar ända till oktober.

Det är dags att fortsätta med bron. En söndag tar jag tag i arbetet med att lägga i gallerdurken i bron. Nu går det att provgå bron i hela sin längd.

Förutom arbetet med gallerdurken så fortsätter utmejslingen av berget ovanför betongklacken som bron ska vila på. Vid kontrollmätning märkte jag att det blir lite tajt att få bron på plats då berget inte är helt rakt just där bron ska läggas. Med borrhammare så mejslas bit för bit bort på ena sidan ovanför betongklacken.

En lördag förmiddag åker jag och Linda iväg till Nora gård och fikar. De har även gårdsförsäljning av sylt och ägg mm, så vi passar på att fylla förråden inför vintern. Halvvägs hem så hoppar jag och Sami av och tar en lång promenad hem i duggregnet. På Hemmesta sjöäng röjs det upp bland all vass som har växt upp. Mitt i bild är strömfåran som havsöring och gädda tar sig upp genom för att leka. Nu är den för tillfället torrlagd.

Sami bryr sig inte det minsta om att det regnar.

Väl hemma igen tar jag tag i arbetet med att justera trappstegen i åsnestigen. Nu har den krossade asfalten satt sig ordentligt så det är dags att justera höjderna vid varje steg.

Vid nästa hundpromenad till sjöängen upptäcker vi en nyanlagd salamanderdamm. Den blir spännande att utforska nästa vår när salamandrarna är tillbaks.

En sort ser ut som små drakar.

Sami och jag genar över ett litet berg på vägen hem. Här står det en gammal sten som ser ut att ha rests av människor. Den har inga inskriptioner eller annat som talar om vad det är för slags sten.

Bara några meter bort från stenen hittar vi en skylt som berättar historien om stenen och gravfälten runtomkring. Väldigt spännande!

Förutom allmänt underhåll och småfix hela tiden (så som det blir när man bor i hus) så passar vi på att måla stolpen i allrummet. Den får samma gröna färg som badkaret, en färg som går igen i en hel del detaljer inomhus.

Sista veckan i september kommer Uffe hem från norrland. Han har inte varit hos oss sedan i mars men kommer ut på söndagen för att se vad som hänt sedan sist. Vi tar en fika utomhus i sensommarvärmen, självklart med lite avstånd från varandra med tanke på Corona.

Augusti fortsätter med strålande högsommarväder. Jag har fullt upp på jobbet då sommaren är högsäsong inom mark och anläggning. Det blir ofta övertid, vilket funkar bra då resten av familjen redan är hemma och då trafiken är nästan obefintlig kommer jag hem i bra tid ändå.

Andra veckan i Augusti har jag semester igen. Det är veckan före skolstart och jag är hemma med Signe då Linda har börjat jobba igen. Det blir åter över 30 grader varmt och vi tar det lugnt i hettan. På torsdagen tröttnar vi på att bara vara hemma, så vi tar oss iväg på en liten utflykt i närområdet. I Myttinge en kvart bort från oss finns en gammal försvarsanläggning från sekelskiftet 1800-1900. Den består av en mur som sträcker sig 2 kilometer genom skogen och består av totalt sju fristående kanonbatterier. Utöver detta finns även ett stort fort som ligger på en ”ö” i skogen där man har sprängt en fem meter djup torr vallgrav runt anläggningen.

På fredagen fortsätter vi med äventyren. Vi tar färjorna över till Vaxholm och besöker Ytterby gruva på Resarö. Här har man upptäckt hela 9 av 92 grundämnen, vilket gör Ytterby gruva till ett helt världsunikt ställe. Idag däremot är det igenväxt och inte speciellt imponerande.

Veckan efter köper vi en till vägtrumma. Planen är att förlänga infarten så vi får bättre plats med våra bilar. Nu måste vi planera efter vem som ska åka iväg först på morgonen, vilket ska bli skönt att slippa.

På fredag eftermiddag kommer jag hem tidigt. Det tar bara nån timme att lägga igen diket och få till en bredare infart.Nu kan vi parkera i bredd istället och slipper planera hur vi ska ställa oss.

Under helgen så fortsätter vi att städa och köra bort sopor utomhus. Till slut kan vi flytta undan alla maskiner och byggrejer till bakom huset. Vi tar ner en rostfri bänk som vi har haft liggande. Den blir en fin arbetsbänk för planteringsarbeten och liknande.

Sami är fortfarande ett riktigt busfrö och hittar på bus så fort vi vänder ryggen till. Nere på Signes pysselbord låg det några tuber med glitter som tydligen såg goda ut.

15-åringen har nu börjat i gymnasiet och behöver ha plats för att plugga. Vi bygger ett enkelt skrivbord i hans rum, ett som enkelt går att ta bort om ytan behövs till annat.

Det märks mer och mer att hösten är på ingång. Kvällarna blir snabbt mörka, men vi njuter även av mörkret och tänder ljus och en brasa bara för myset.

Första helgen i Juli lånar jag hem en liten smidig grävmaskin från jobbet. Det är dags att ta tag i åsnestigen upp till huset.

Först ska lutningen jämnas till. Det är snabbt och lätt gjort med en grävmaskin. För hand hade det tagit evigheter.

Åsnestigen ska bestå av totalt åtta avsatser som delas upp av ett lågt trappsteg. Detta tillverkas av grovt obehandlat virke som kommer att bli ljusgrått med tiden. I virket borras hål för armeringsjärn som håller det på plats i lutningen.

Stegen placeras ut med 2 meters mellanrum.

Sedan fyller vi på med återvunnen asfaltskross 0-16. Den är kontrollerad och innehåller inga miljögifter, ett billigt och lättjobbat material för att fylla ut gångar och liknande. Materialet ”paddar” sig själv sedan efter en regnskur och blir direkt hårt att gå på.

Det är hårt och slitigt att få ut allt material i Julivärmen. Så fort jag var klar för dagen kom regnet och såg till att asfalten fixerade sig mellan stegen. Perfekt!

I veckan som kom skulle jag ta hem ett gäng med överblivna lastpallar från en innergård som Abtot har byggt om. Det fanns även några pallar med ängsmattor och backtimjan som blivit över och skulle kastas. Jag fick OK från min chef att ta hand om detta istället då det skulle kunna användas hemma hos oss. Vi fick tag i något som går att använda istället för att kasta på soptippen och min arbetsgivare slapp kostnaden för att kasta det på tippen.

Ängsmattorna är 1 kvm styck och mattorna med backtimjan är nog 40 x 60 cm stora. De luktar ljuvligt redan på långt håll!

En kväll får vi besök av en blåmesunge som flyger in i vårt vardagsrum. Den vänder lika fort men flyger tyvärr in i glasdörren på vägen ut till takterrassen. Efter några sekunders förvirring på trädäcket flaxar den lite vingligt upp till gallret i räcket. Där sitter den sedan en lång stund och vrider på huvudet fram och tillbaks. Efter bra många minuter har den återhämtat sig och flyger snabbt vidare.

Vi får äntligen tummen ur och beställer en vattenmätare från Värmdö kommun. Hittills har vi haft fastprisabonnemang med så kallat byggvatten.

När helgen kommer är det dags att lägga ut ängsmattorna och backtimjansplattorna. De har nog levt ett hårt liv liggandes staplade på en pall och vi hoppas att de ska återhämta sig snabbt.

 

Vissa har klarat sig bättre än andra, men redan efter några dagar kan vi se skillnad och att det börjar växa så smått även på de som nästan såg helt döda ut. Vi har haft tur med vädret och får ett par rejäla regnskurar på nätterna.

Det är så många ängsmattor att det nästan räcker till att täcka upp hela slänten.

Det går fort att lägga ut dom stora plattorna, men det är väldigt tungjobbat. De väger en hel del, speciellt efter nattens regnskur som har ökat på vikten med säkert det dubbla.

 

Linda har de senaste veckorna slitit med att få ordning på nedervåningen. Hon har rensat och kastat, gett bort eller sålt saker vi inte behöver. Det vi ska spara har vi lyckats få in i förrådet/teknikrummet. Linda och Isak har även rensat i uteförrådet en helg, så dit kunde vi flytta över en hel del saker. Det blev en hel del vändor med bilen till återvinningen för mig. När allrummet/gästrummet blev färdigt förvandlades det till ett jättemysigt musikrum. Här kan den som vill ge sig hän och få utlopp för sin kreativa sida. Signe gick loss på trummorna en dag när vi andra var ute och rensade på tomten. Ett bra sätt för henne att bli av med lite överskottsenergi.

Måndag morgon och punktering på lastbilen. Som tur är upptäckte jag det redan på söndagen, så före kl 06 hade jag en jourbil ute som bytte däck. Skadan satt så dumt till att den inte får lagas då det är ett framdäck.

När jag kommer hem från jobbet på eftermiddagarna så brukar vi hinna med en fika ute på takterrassen. Vi njuter av tystnaden och stillheten och utsikten över sjön. Linda har sett till att vi har nya fina utemöbler att sitta på.

På kvällarna åker vi ibland ner till områdets havsbad för ett kvällsdopp. Den här kvällen var det konsert på briggen Tre Kronor med bland andra Ebbot Lundberg, Tina Ahlin mm. Publiken fick ta sig till konserten med egen båt och även på bryggor och stränder satt det folk och lyssnade, en del med medhavd mat och dryck. Konserten spelades in av SVT.

Signe börjar i tredje klass till hösten och behöver få ett eget skrivbord i sitt lilla rum. Detta löses med ett som går att fälla upp när det inte används.

Nedfällt blir det alldeles lagom stort.

Kvällarna ute på takterrassen blir nästan mer och mer magiska när mörkret börjar komma. Linda har verkligen lyckats med att få till en mysig miljö, många växter och blommor samt belysning och ljus som förstärker det hela.

Åsnestigen får en förlängning som gör att den känns lite mer flack redan från början.

 

Vi har även börjat röja och förbereda på tomten för kommande arbeten. Här ska sly och några träd tas ner innan vi kan börja fylla ut slänten med fyllnadsmassor och jord. Sedan ska det anläggas en terrassodling samt planteras fruktträd.

 

Juni kommer med riktig sommarvärme. Vi fixar och donar mest med småsaker i lugn och ro, men en helg i början på månaden tar jag tag i gjutningen av betongklacken som bron ska vila på. Eftersom berget är så brant och gjutningen ska göras ganska högt upp så bärs allt material och utrustning upp till gjutplatsen. Vatten och murbruk blandas direkt på plats då det blir för tungt att bära upp en hink med färdigblandad betong. Det går åt totalt 7 säckar betong á 25 kg.

På kvällarna njuter vi av kaffe eller en kall öl på takterrassen medan solen sakta letar sig ner under horisonten. Sami älskar att ligga här ute och vila och går ofta ut ensam på dagarna och lägger sig i skuggan och sover.

Nästa helg gjuter jag färdig betongklacken. Den avslutas med en finare betongblandning för en slätare yta.

De två sista veckorna i Juni har jag semester. Linda har sommarlov sedan midsommar. Vi hade planer på att göra dagsutflykter i närområdet eller runt om i länet. Men den första semesterveckan blir det så olidligt varmt med över 30 grader på dagarna, så vi orkar inte göra så mycket mer än att vila tills det blir så pass svalt att vi orkar ta oss ner till stranden vid vårt havsbad. Det finns även en brygga precis till höger utanför bild, där hoppar Sami i efter sin favoritboll när vi kastar i den. Sedan simmar han in till land och springer direkt ut på bryggan igen för att upprepa proceduren. Efter 10-12 hopp och simningar börjar han bli trött. Vi simmar bredvid honom några gånger, han simmar fortare än oss och gör verkligen skäl för sina vattenhundsgener. Temperaturen i havet ligger på 22 grader, så även jag hoppar i och badar vid några tillfällen.

En kväll efter badet tar jag kanoten och paddlar iväg över sjön. I kanalen får jag möte med vår granne som är ute med sin kajak. Under tiden som vi pratar får vi sällskap av bävern. Hen har åter igen byggt sig en fördämning i kanalen, men det är på det bredaste stället så man kommer lätt förbi. Vid kanalens slut mot Torsbyfjärden möts jag av solnedgången. Klockan är nu 21.45

Ute på Torsbyfjärden är det lugnt och stilla. Jag är helt ensam på hela fjärden och solen sjunker sakta ner bakom Stockholm i fjärran.

På hemvägen får jag sällskap av bävern igen. Den här gången är hen lite skygg och försöker undkomma genom att dyka, vilket den gör på ett ganska osmidigt sätt.

Vi har även ombesiktning av bägge bilarna planerade till semesterveckorna. I Fiaten är ett bälte i baksätet skadat (Sami!) och behöver bytas ut. För att kunna byta bälte måste hela baksätet demonteras. Det visar sig dessutom att jag har fått fel bälte skickat så det är bara att skruva ihop det igen och fortsätta en annan dag. Veckan efter kommer rätt bälte och nu tar jag ut hela baksätet vilket underlättar monteringen av det nya bältet. Ombesiktning sedan utan problem.

Gjutformen på betongklacken monteras ner. Nu är det inte så mycket arbete kvar innan bron kan läggas på plats.

Nästan varje kväll kan vi njuta av en fantastisk solnedgång.

Nu var det på tiden att vi uppdaterar hemsida och blogg (Vi bloggar ju som bekant på http://www.klokahem.com/blog).

Trots Corona så har vi jobbat på här hemma, fast inte i samma takt som tidigare. Jag tog tag i fortsättningen med trädäcket helgen efter och hann precis bli klar lagom till kvällen.

Träet behandlar vi med ett miljövänligt kiselbaserat medel. Det åldras snabbt och blir vackert silvergrått.

På valborgsmässoafton fyllde jag 50. Eftersom rekommendationerna är som dom är så blev alla planer på ett större firande avskrivna. Firande med familj och vänner får bli senare. Istället hade jag och Linda tagit ledigt för dagen. Vi åt en fantastisk lunch på Sandhäxan på Gästrikegatan. Efter det lite utflykter och fika innan vi handlade för kvällen och hämtade barnen efter skolan. Vi lagade en fantastiskt god middag och njöt sedan av kvällen framför brasan.

Samma helg tog jag tag i byggandet av skjutväggen i allrummet. Den måste komma på plats innan den sista väggen inne i teknikrummet kan byggas. Och när den väggen är på plats kan vi äntligen få upp lite hyllor så alla kartonger mm som syns på bilden kan plockas undan. Väggen ska sedan målas, troligtvis i samma gröna färg som i vårt sovrum och kök.

Väggen i teknikrummet på plats.

Efter det fick vi upp lite hyllor. Även väggarna mittemot har också fått hyllor.

Linda hade en idé om att bygga en låg soffa av några gamla lastpallar. Den blev mysigare än vi hade föreställt oss och är en ny favoritplats ute på takterrassen. Speciellt Sami älskar att ligga och sova på den i solskenet.

Med sommaren på intåg kommer även våra efterlängtade solnedgångar.

Förutom huset så behöver även andra saker lite tillsyn. Vår brygga har råkat hamna uppe på land efter det rekordhöga vattennivåerna i våras. Den har dessutom råkat ut för lite skadegörelse i form av hoppande ungdomar, så det är dags för en ordentlig översyn. Den ligger nu upplyft på land för renovering i sommar. Den yttre bryggans flytpontoner var i så dåligt skick att det mest var trät som höll den flytande. Pontonerna var nästan helt vattenfyllda.

Vi sjösatte även vår lilla roddbåt och röjde undan lite vass.

Efter den hanns det även med att måla om skorstenen. Det är bäst att passa på när man ändå har farten uppe. Nu smälter den in mycket bättre mot huset.

Den här helgen har det bland annat gjutits fundament till en stolpe. Vi och föreningen (som äger vägarna i området) har tröttnat på att vändplanen hela tiden används som parkering, så nu ska en parkeringsförbudsskylt äntligen komma på plats.

Vi avslutar med en bild på syrenen som tidigare var precis utanför vår byggbod. Kommande arbeten är gjutning av betongklacken till bron på baksidan samt iordningställande av åsnestigen upp till huset. Uppdatering kommer under Juni.

Del 1.

Pga den pågående Coronakrisen i världen och det svenska samhället står bygget mestadels stilla. Vi håller social distansering  så gott det går och håller oss mest hemma. Bron står där den står och väntar på montering och vi satsar på att kunna fortsätta när läget har blivit bättre.

För några veckor sedan fick jag ett flertal av symptomen för Corona under en helg. I vanliga fall hade jag nog bitit ihop och gått till jobbet ändå, men nu var riktlinjerna hårda och det var bara att hålla sig hemma. Efter en vecka släppte det och jag kunde återgå till arbetet.

På nya jobbet är det full fart. Förra veckan var det dags att prova på något nytt, nämligen att asfaltera. Asfalt är ett roligt och annorlunda material att arbeta med och det var kul att få lära sig asfaltera.

Hemma har vi haft fullt upp trots att vi inte har jobbat på huset. Bägge bilarna har fått sommardäck, den ena även nya bromsar. Sami besökte veterinären under påskveckan för att kastreras och tvingades gå med tratt ända till i fredags då vi var på återbesök. Nu har vi en lycklig hund igen som inte fastnar i allting han försöker ta sig förbi.

Han har dessutom varit och klippt sig igen. Den här gången tog vi ännu kortare klippning och han blev finare än någonsin. Foto: Värmdö Hunddagis

I helgen som var påbörjade vi arbetet med trädäcket vid entrén. Tyvärr var virket slut på byggmarknaden men vi tog det som fanns kvar hemma från när vi byggde däcket på takterrassen och kom en liten bit i alla fall.

Virket behandlas sedan med en kiselbehandling som är ett miljövänligt alternativ till tryckimpregnerat virke. Det blir tjusigt silvergrått med tiden.

Kommande vecka försöker vi fortsätta med trädäcket och sedan är det nog dags att förbereda för bromontering framöver.

 

Del 1.

Vi struntade som ni märkte i förra veckans inlägg eftersom det inte fanns något speciellt att skriva om. Vi kommer hädanefter att publicera uppdateringar dom helgerna som vi har gjort något intressant. Förra helgens vila och arbete med gardinfästen i Isaks rum kändes inte spännande nog att skriva om.

Vecka 9 innebar sportlov för Signe. Hennes ADHD gör det svårt och jobbigt att vara på fritids en hel dag, så två av dagarna tillbringar hon hemma med storebrorsorna. Onsdag och torsdag åker hon med mig i lastbilen från lunch. Sami blir glad över ett extra sällskap i lastbilen och myser med Signe mest hela tiden.

Signe och jag är husvakt åt våra grannar som är bortresta under veckan. Signe har anmält sig som ansvarig för matningen av deras fiskar och tycker att det är jättespännande att se hur de beter sig vid matningen.

Vattenståndet i havet har nu ökat på ännu högre. En dag ligger det på hela 120 cm över det normala! Vattnet trycks på genom kanalen till sjön och vid lunchtid på torsdagen har vi vatten ända upp på vändplanen. Diket bredvid vägen är även det vattenfyllt ända upp till asfalten.

På fredagen vecka 10 har jag äntligen tid att hämta vår bro. Den blev klar tidigare i veckan efter att ha blästrats och målats. Jag har tur som slutar tidigt på fredagar och åker iväg till Upplands-Bro efter jobbet för att möta upp Uffe. Vi får hjälp att lyfta på bron på lastbilen med en travers och styr sedan försiktigt hemåt. Det blev ett litet överhäng på 2,5 meter, så det gäller att ha koll på var man har överhänget när det blir trångt i t ex rondeller.

Ännu ett mästerverk signerat Måns Tham, Egil Bartos och Ulf Persson.

Stabil och stadig som tusan. Nu ska den byggas färdigt på plats med durkgaller innan den lyfts upp med mobilkran till sin slutgiltiga plats.

Bron upplevs som mycket större än sina 8,5 meter.

Utsikt från nedre badrummet vid duschning. Det var tre stycken totalt som letade efter mat uppe på vår tomt.

På tisdag nästa vecka är det Arkitekturgalan på Konserthuset. Under kvällen är det prisutdelning i tidskriftens Arkitekturs pris Ung Svensk Arkitektur och vår arkitekt Måns Tham är en av fyra finalister. Jag och Måns ska medverka på galan och vi hoppas givetvis på en vinst för Containervillan. Lär mer om priset och de övriga nominerade på:

Nominerade till Ung Svensk Arkitektur 2019